Februari 2013 - Kolhydraterna i hästens dagsranson

I en vanligdagsranson för hästar kommer större delen av energin från upptqget av kolhydrater. Det vi kallar kolhydrter är en stor familj som omfattar näringsämnen från de enklaste sockerarter till komplicerade fibertyper, och det är inte ointressant vilken typ av kolhydrat det är som dominerar i dagsgivan.

Hästens foderranson består oftast av grovfoder med tillskott av ett sädbaserat kraftfoder. Med grovfoder menar vi gräs, hösilage, hö eller halm. Kraftfodret är antingen säd (havre, korn) eller kraftfoderblandningar som baseras på korn, gärna tillsatta med lite andra foderslag samt mineraler och vitaminer. Kolhydraterna i hästens diet kommer därför både från grovfodret och från kraftfodret.

winterhorses-eating-hay550

Grovfodret innehller gärna 50 - 100 gr socker per kg torrt foder. resten av kolkydraterna hör till det vi kallar fiber, och kan uttryckas antingen som växttråd (ca 300 gram per kg torrfoder) eller som neutralt lösliga fibrer, NDF, (ca 600 gram per torrt foder). I PC-Horse använder vi enheten växttrådsinnehåll för att beskriva mängden fiber i foder.

Fiber kan inte smältas av kroppens egna enzymer. Med det enas att fibrer inte bryts ner i tunntarmen, utan den går vidare till blindtarmen och tjocktarmen där tarmens mikrober bryter ner fibre i en jäsningsprocess. Denna process pågår i flera timmar och de energirika produkterna som skapas är korta flyktiga fettsyror - ättiksyra, propionsyra och smörsyra. Det bildas mest ättiksyra och denna, tillsammans med de andra korta fettsyrorna, absorberas i blodet och omskapas till energi (ATP) i kroppen. För hästar som enbart utfodras med grovfoder i sin dagsranson kommer det att bli de korta fettsyrorna från jäsningen i blindtarm och tjocktarm som utgör de viktigaste energikällorna för kroppen.

 Förutom att fibrer är en viktig energikälla så har de även andra funktioner i matsmältningssystemet. Ett ökat fiberinnehåll leder till mer tuggande och därmed förhöjd produktion av saliv som är rikt på bikarbonat. Detta förhindrar onödig försurning i den övre delen av magsäcken och kan därmed bidra till att förhindra t.ex uppkomsten av magsår. Fibrer ser även till att vatteninnehållet ökar i tarmkanalen samtidigt som det fyller ut tarminnehållet. Därmed hjälper det till att hålla igång tarmfunktion och dess motorik. En del av fodrets fibrer är helt osmältbara och kommer ut med avföringen.

Kolhydrater i säd och kraftfoderblandningar är till stor del stärkelse. Mängden stärkelse i de olika sädesslagen varierar en del, men ligger som en tumregel på ca 500 gram per torrt foder. Stärkelse består egentligen av molekyler som är sammansatta av många glukoser (blodsocker). Stärkelsen spjälkas av enzymer i tunntarmen och kan tas upp i blodet som glukos. på detta sättet tillförs hästen mycket energi ganska snabbt. Glukos som inte används direkt som energi i kroppen lagras istället - antingen som glykogen i levern och musklerna - eller också förvandlas det till fett och lagras då i hästens fettvävnader.

Hesten reglerar blodsockret med hjälp av insulin. Men den är ändå inte särskilt väl anpassad för stora variationer i blodsockret. en del hästar kan få problem om kraftfodermängderna blir för stora. Det är därför viktigt att du reglerar utfodringen så att det inte blir för mycket socker eller stärkelse per respektive måltid.

Stärkelse från olika sädesslag, eller stärkelse med olika grad av värmebehandling, har olika egenskaper när det gäller hur lätt den absorberas i tunntarmen. Om stärkelsen inte absorberas i tunntarmen kommer den till blindtarmen - och där kan den skapa obalans i tarmfloran med negativa effekter för hästen. Det är således viktigt att ha kontroll på mängderna kraftfoder som varje häst får i sig.

Kolhydrater är den viktigaste energikällan i hästens dagsranson, men det är således inte oviktigt vilken typ av kolhydrater den får i sig. När kolhydraterna domineras av fibrer från grovfoder är detta fördelaktigt för hästen både med aspekten längre tuggtid och tarmfunktion, men också med avseende på de korta fettsyrorna som skapas vid jäsningen i blind- och tjocktarm. Grovfoder är en trygg energikälla som skapar lite problem för hästen.

Till hästar som har behov för mer koncentrerade fodertyper använder vi sädesslag eller kraftblandningar med högt stärkelseinnehåll. Dessa foderslagen är viktiga ingredienser i dagsgivan, men kan om de används felaktigt leda till problem som i dess yttersta konsekvenser kan leda till allvarliga sjukdomar hos hästen. Du måste därför hel tiden ha kontroll på mängderna som du använder och herla tiden göra avvägningar som minskar mängden kraftfoder genom att se till att använda grovfoder av hög kvalitet

This article was originally written by Dr. Day Austbø.
Copyright: PC-Horse International - Norway 2012.
Feel free to use and publish the material. Please indicate the source and author.