Juni/Juli 2013 - Vad bestämmer grovfodrets fodervärde?

Grovfoder utgör merparten av hästens diet. Eftersom de flesta grovfoder produceras lokalt, och därför saknar starka kommersiella intressen, är informationen kring näringsinnehållet i individuella foder mycket svagare än vad som gäller för kommersiella kraftfoder. Denna artikel fokuserar på grovfoderanalyser av hö och hösilage för hästar och hur man använder grovfodret riktigt för att få en korrekt foderstat  Artikeln är skriven av Landskonsulent Eric Clausen vid Videncentret for Landbrug i Århus som landsagent för PC-Horse i Danmark. Dag Austbø och Professor Knut Hove är två av nyckelpersonerna bakom utvecklingen av PC-Horse. Deras vetenskapliga arbete och internationella nätverk bidrar till att programmets faktauppgifter och beräkningsmodeller står på etablerad vetenskaplig grund.

Från de grovfoderanalyser av hö och hösilage till hästar som passerar Videncentret i Danmark framgår det klart att det föreligger stora skillnader i grovfodrens näringsinnehåll.

För att kunna använda grovfodret riktigt och få fram en korrekt foderstat är det nödvändigt att känna till fodrets innehåll av näringsämnen. Med stigande priser på säd och kraftblandningar kan en foderanalys av grovfodret bidra till en bättre stallekonomi. När grovfodret håller hög kvalitet visar det sig ofta att vi kan minska på användningen av kraftfoder till hästarna.

Grovfodrets näringsinnehåll är avhängigt:

• Gräsets botaniska utveckling vid skörd
• Fortplantningens botaniska sammansättning, dvs andelen av de olika grässorterna, och mängden klöver och olika ogräs
• Skördetillfället. Är det första, andra eller tredje skörden
• Mängden kvävegödning (mineralgödning) som använts

Allt eftersom gräset åldras blir det också grövre och dess näringsinnehåll avtar. Det blir en större andel strån och mindre andel blad. Ungt bladrikt gräs kan vara svårt att torka till hö, medan det passar väl för inpackning im plast till hösilage. Därför är ofta gräs som skördas till hösilage slaget tidigare och får därmed högre näringsinnehåll än gräs som torkas till hö.

 Fördelningen mellan de olika gräsarterna i första och andra slåttern är inte heller lika. Timotej är normalt mer dominerande i den första skörden än den andra, eftersom det skapas mer strån och mindre blad i den andra skörden.  Engsvingel, engrapp og vitklöver fortsätter däremot att sätta nya plantskott med stor bladrikedom hela sommaren igenom.

Gödning med mineralgödning (med kväve) ger en kraftig effekt på odlingsmängden och näringsinnehållet. I synnerhet påverkas innehållet av protein starkt av kvävegödning.

Kortare ättid för tidligt skördat hösilage

Hästar som fodras med tidigt skördat hösilage får en kortare ättid (antal minuter som används per kg torrsubstans) och en högre äthastighet än hästar som ges senare skördat hösilage eller hö. Detta som en följd av att fiberinnehållet är lägre vid tidiga skördar.

Då en senare skördetidpunkt medför längre ättid och lägre näringsvärde kan det vara fördelaktigt att använda dylikt foder till hästar som inte har särskilt stort näringsbehov, t.ex vuxna hästar som används förhållandevis lite, eller till ponnier som lätt blir för feta.

Användning av grovfoderanalyser i PC-Horse.

Om du har tillgång till en grovfoderanalys på ditt grovfoder kan du enkelt lägga in den i PC-Horse. I Norge har vi redan avtal med analyslaboratoriet Eurofins om att analysrapporten levereras både på papper och som en datafil som PC-Horse programmet kan läsa (xml-fil).

När du beställer grovfoder är det därför viktigt att du ber leverantören bifoga den dataläsbara filen som du därefter kan låta PC-Horse läsa in automatiskt - utan risk för felinläsning. Med analyserat foder får du pålitligare näringsvärden än du får från standardanalyser på nätet. Därmed kan du lättare korrigera din utfodring, och som sagts tidigare, spara pengar om ditt hö eller hösilage är av högre kvalitet än medelnivå. Din inlästa analys läggs in i programmet som "Eget foder".

PC-Horse anpassas nu i senaste versionerna för automatisk inläsning av grovfoderanalyser även i Sverige, Danmark och England.