Magsäcken
Hästens mage är liten (15-20 liter i volym för medelstor häst) och är anpassad till ett kontinuerligt intag av små fodermängder.
Magsäcken kan delas i tre delar:
1. Matstrupsdelen; Utan körtlar
2. Fundusdelen; Funduskörtlar
3. Pylorusdelen; Pyloruskörtlar
I matstrupsdelen finns inte sekretion av fodersmältningsvätskor. Den mellersta delen av magsäcken kallas fundusdelen. Denna har så kallade funduskörtlar, vilka består av två slags celler: Huvudceller som producerar slem och det proteinspjälkande enzymet pepsin, och täckningsceller som producerar saltsyra. Produktionen av saltsyra regleras av hormonet gastrin via en negativ "feedback" reaktion. Ökad sekretion av gastrin medför ökad sekretion av saltsyra i magen, men när saltsyrekoncentrationen går upp dämpar detta åter igen sekretionen av gastrin.
Gastrinsekretionen påverkas också bland annat av magens fyllnadsgrad och nerbrytingsprodukter av protein, speciellt aminosyror. Den bakre delen av magsäcken kallas pylorusdelen. Här finns körtlar med bara en typ celler, och dessa producerar slem. Mellan matstrupsdelen och fundusdelen finns det ett smalt område med cardiaceller. Dessa producerar slem. I magens matstrupsdel finns ett stort antal mikrober (upp till 109 per gram maginnehåll). Det pågår därför en mikrobiell omsättning här. Dessa bidrar (om än i blygsam grad) till nerbrytning av lätt åtkomliga kolhydrater (socker och stärkelse), och delvis också till en startande nerbrytning av några proteiner. Omsättningen i denna del av magsäcken leder till produktion av mjölksyra som kan absorberas i tunntarmen eller i det bakre tarmavsnitt efter omvandling till flyktiga fettsyror och små mängder gas (CO2, CH4, och H2) samt produkter från proteinnedbrytningen (ammoniak mm). Först i fundusdelen produceras magsaft som innehåller det proteinspjälkande enzymet pepsin och saltsyra. Det produceras således inget fett eller kolhyratspjälkande enzymer i magsäcken.
PH-värdet i matstrupsdelen och fundusdelen är 5-6. I fundusdelen kommer saltsyra bara i liten grad att blandas med maginnehållet. Först i pylorusdelen leder starka sammandragningar av magväggen till ordentlig blandning av maginnehållet, pH-värdet sjunker till mellan 2 och 3, och den mikrobiella aktiviteten stoppas.
Medan hästen fortfarande äter börjar magsäcken att tömma innehåll ner till tolvfingertarmen (duodenum). Vattenrikt maginnehåll (under 18% ts.) passerar snabbt. Fiberrikt foder har lägre passagehastighet. Vatten går snabbt igenom magsäcken (följer lilla kurvatur). Om hästen dricker mycket vatten under eller precis efter en måltid, kan detta medföra att foder "spolas" snabbt igenom magsäcken. Detta kan föra till fara för feljäsning och problem i fodersmältnings-systemet.
För att fodersmältningen i magsäcken skall fungera normalt är det absolut nödvändigt att maginnehållet blandas ordentligt med magsaften. Om detta inte händer kan orsakerna vara följande:
För liten produktion av magsaft t.ex. som följd av stora fysiska eller psykiska påfrestningar direkt efter fodring.
Fodret äts för snabbt.
Det ges för stora mängder (speciellt av kraftfoder)
Mycket klibbigt foder (t. ex stora mängder vete) kan leda till att magsyran inte klarar att sänka pH-värdet tillräckligt och den mikrobiella nedbrytningen fortsätter. Detta kan medföra gasbildning, uppblåsning av magsäcken och i allvarliga fall leda till döden.
Magsäcken kan delas i tre delar:
1. Matstrupsdelen; Utan körtlar
2. Fundusdelen; Funduskörtlar
3. Pylorusdelen; Pyloruskörtlar
I matstrupsdelen finns inte sekretion av fodersmältningsvätskor. Den mellersta delen av magsäcken kallas fundusdelen. Denna har så kallade funduskörtlar, vilka består av två slags celler: Huvudceller som producerar slem och det proteinspjälkande enzymet pepsin, och täckningsceller som producerar saltsyra. Produktionen av saltsyra regleras av hormonet gastrin via en negativ "feedback" reaktion. Ökad sekretion av gastrin medför ökad sekretion av saltsyra i magen, men när saltsyrekoncentrationen går upp dämpar detta åter igen sekretionen av gastrin.
Gastrinsekretionen påverkas också bland annat av magens fyllnadsgrad och nerbrytingsprodukter av protein, speciellt aminosyror. Den bakre delen av magsäcken kallas pylorusdelen. Här finns körtlar med bara en typ celler, och dessa producerar slem. Mellan matstrupsdelen och fundusdelen finns det ett smalt område med cardiaceller. Dessa producerar slem. I magens matstrupsdel finns ett stort antal mikrober (upp till 109 per gram maginnehåll). Det pågår därför en mikrobiell omsättning här. Dessa bidrar (om än i blygsam grad) till nerbrytning av lätt åtkomliga kolhydrater (socker och stärkelse), och delvis också till en startande nerbrytning av några proteiner. Omsättningen i denna del av magsäcken leder till produktion av mjölksyra som kan absorberas i tunntarmen eller i det bakre tarmavsnitt efter omvandling till flyktiga fettsyror och små mängder gas (CO2, CH4, och H2) samt produkter från proteinnedbrytningen (ammoniak mm). Först i fundusdelen produceras magsaft som innehåller det proteinspjälkande enzymet pepsin och saltsyra. Det produceras således inget fett eller kolhyratspjälkande enzymer i magsäcken.
PH-värdet i matstrupsdelen och fundusdelen är 5-6. I fundusdelen kommer saltsyra bara i liten grad att blandas med maginnehållet. Först i pylorusdelen leder starka sammandragningar av magväggen till ordentlig blandning av maginnehållet, pH-värdet sjunker till mellan 2 och 3, och den mikrobiella aktiviteten stoppas.
Medan hästen fortfarande äter börjar magsäcken att tömma innehåll ner till tolvfingertarmen (duodenum). Vattenrikt maginnehåll (under 18% ts.) passerar snabbt. Fiberrikt foder har lägre passagehastighet. Vatten går snabbt igenom magsäcken (följer lilla kurvatur). Om hästen dricker mycket vatten under eller precis efter en måltid, kan detta medföra att foder "spolas" snabbt igenom magsäcken. Detta kan föra till fara för feljäsning och problem i fodersmältnings-systemet.
För att fodersmältningen i magsäcken skall fungera normalt är det absolut nödvändigt att maginnehållet blandas ordentligt med magsaften. Om detta inte händer kan orsakerna vara följande:
För liten produktion av magsaft t.ex. som följd av stora fysiska eller psykiska påfrestningar direkt efter fodring.
Fodret äts för snabbt.
Det ges för stora mängder (speciellt av kraftfoder)
Mycket klibbigt foder (t. ex stora mängder vete) kan leda till att magsyran inte klarar att sänka pH-värdet tillräckligt och den mikrobiella nedbrytningen fortsätter. Detta kan medföra gasbildning, uppblåsning av magsäcken och i allvarliga fall leda till döden.