Oktober 2013 - Rätt grovfoder till rätt häst

Denna artikel fokuserar på grovfoder till hästar och skillnader i energibehov hos olika hästar. Grovfodret är hästens viktigaste näringskälla och PC-Horse har avancerade funktioner som förenklar beräkningen av grovfoder i hästens dagsgiva.

Artikeln är skriven av Sara Muhonen som är agronomie doktor och disputerade vid Institutionen för Husdjurens Utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU. Sara bedriver forskning och rådgivning i sitt företag www.equi-nutrition.com samt medverkar till att Svenska grovfoderproducenter hittar sina kunder via www.grovfoderbörsen.se. Sara arrangerar kurser och utbildning inom utfodring av hästar samt är ombud för PC-Horse i Sverige.

Grovfoder och grovfoder är inte samma sak. Hur bra hästen kan smälta grovfodret beror på grovfodrets fiberandel, dess cellväggsinnehåll. Cellväggen består av cellulosafibrer, hemicellulosa, pektiner och cellväggsprotein. Cellväggen kan vara mer eller mindre lignifierad och ju senare i utvecklingsstadiet en växt är desto mer lignifierad är cellväggen och växtens smältbarhet minskar. När smältbarheten minskar så minskar också fodrets näringsvärde.

Figur 1 visar resultat från en smältbarhetsstudie där fyra näraliggande vallar, som såtts in och gödslats lika, skördats vid fyra olika utvecklingsstadier. Resultaten visar hur smältbarheten för torrsubstans (ts), fiberfraktionerna NDF och ADF och råprotein i hösilage minskar ju senare fodret är skördat. Det innebär att hösilagens näringsvärde också minskar; innehållet av omsättbar energi och smältbart råprotein blir lägre.

Olika hästar har olika energi- och proteinbehov. Den högpresterande atleten har ett högt energibehov och behöver ett grovfoder med hög energidensitet. Ponnyn som inte utför något hårt arbete har däremot ett mycket lägre energibehov. Fölston och växande unghästar har ett högre proteinbehov. Förutom att tillgodose hästarnas näringsbehov måste vi även ta hänsyn till hästens behov av sysselsättning och hästens tarmhälsa. Om man måste begränsa strå/vallfodergivan är 1,5 - 2,0 kg ts/100 kg kroppsvikt och dag lämpligt, den absoluta minimigivan för stråfoder är 1 kg ts/100 kg kroppsvikt och dag, men fri tillgång på vallfoder av lämplig kvalitet fungerar bra för många hästar.

Fodrar vi vår högpresterande atlet med ett tidigt skördat grovfoder kan det täcka det mesta, eller i vissa fall till och med hela, av energibehovet och proteinbehovet. Då behöver den bara lite, eller inget, kraftfoder vilket är bra för tarmhälsan, och mycket grovfoder och lite kraftfoder har stor betydelse för hästens mentala hälsa och förebyggande av beteendestörningar.

Men den lilla ponnyn behöver ett grovfoder med lägre energidensitet, dvs. senare skörd. Ett tidigt skördat grovfoder täcker snabbt det dagliga energibehovet och det blir svårt att nå upp till tillräckligt många kg ts per dag. Det innebär mindre sysselsättning och risk för beteendestörningar. Därför passar ett senare skördat grovfoder bättre till de hästar som utför lätt arbete, eller inget arbete alls, och har ett lägre energibehov.

Jag får ofta frågan ”vilket grovfoder är bäst?” Det beror på vilken häst man har och nu finns en gratis Grovfoderguide för alla typer av hästar, ni hittar den här: http://www.grovfoderborsen.se/guide/

Sara Muhonen AgrD

Källor: Ragnarsson S & Lindberg JE. 2008. Nutritional value of timothy haylage in Icelandic horses. Livestock Science 113, 202-208.